666 Park Avenue

Genre: Rysare/drama

Land: USA

Skådespelare: bland andra Vanessa Williams, Terry O’Quinn, Rachael Taylor, Robert Buckley, Helena Mattsson

Antal säsonger: Serien är ny, just nu sänds säsong 1.

Antal avsnitt: 2 avsnitt har sänts hittills, säsong 1 består av 13 avsnitt.

Jag såg de två första avsnitten av 666 Park Avenue under helgen, och jag fastnade redan efter det första. Serien är baserad på en roman med samma namn, skriven av Gabriella Pierce. Jag har inte läst boken, men det tänker jag definitivt göra.

Serien handlar om ett ungt par, Jane och Henry, som får jobb som managers i ett stort, lyxigt lägenhetskomplex i Manhattan. Till en början verkar allt vara för bra för att vara sant, vilket det självklart också visar sig vara. Byggnaden verkar vara besatt av någon sorts demonisk kraft, och ägarna som är ett riktigt powercouple (spelas av Terry O’Quinn från Lost och Vanessa Williams från Desperate Housewives) har uppenbarligen en hel del fuffens för sig.

Som sagt har ju bara två avsnitt sänts och mycket kan hända, men än så länge gillar jag verkligen, verkligen denhär serien. Den är spännande, rätt kuslig och stundtals ganska otäck och det går snabbt att komma in i den. Terry O’Quinn är dessutom en favorit, jag gillade honom som John Locke i Lost och han är riktigt bra i rollen som obehaglig snubbe som verkar ha kontakt med djävulen själv. Gillar du skräck, rysare, spänning, thrillers, kalla kårar osv så rekommenderar jag den verkligen. Serien har en egen wikipediasida som du kan hitta här.

The Guardian

Genre: Drama

Land: USA

Skådespelare: Simon Baker (Nick Fallin), Dabney Coleman (Burton Fallin), Wendy Moniz (Louisa ‘Lulu’ Archer), Raphael Sbarge (Jake Straka), Alan Rosenberg (Alvin Masterson), Kathleen Chalfant (Laurie Solt)

Antal säsonger: 3

Antal avsnitt: 67

The Guardian sändes under perioden 2001 – 2004. I huvudrollen ser vi Simon Baker (The Mentalist) som spelar Nick Fallin – en ung, framgångsrik advokat, anställd på sin fars prestigefyllda advokatbyrå i Pittsburgh. Där sysslar han mest med företagsjuridik och tjänar gott om klöver. Efter att ha gripits för droginnehav och användande av droger, blir han dömd till samhällstjänst – 1500 timmar – på Legal Services of Pittsburgh. Ni vet, när polisen läser upp Miranda för brottslingar (you have the right to remain silent bla bla) så säger de ju att om man inte har råd med en advokat kommer man att bli tilldelad en försvarare. Det är sådana advokater som arbetar på Legal Services. Inte direkt några flashiga high-profile-cases utan ärenden som rör människor från den lägsta samhällsklassen. Det blir lite av en aha-upplevelse för Nick Fallin som alltid rört sig i de finare sociala kretsarna och inte direkt behövt fundera på att det finns människor som har det riktigt svårt.

Första avsnittet i serien börjar så otroligt bra. Man ser en pojke komma gående längs en trottoar på väg mot skolan. Han är blodig och uppenbart i chock och det visar sig att han just bevittnat när hans far mördat hans mor. Fantastiskt spännande. Tyvärr håller casen inte riktigt samma intressenivå genom serien, jag tycker oftast de är ganska ointressanta även om det i undantagsfall glimtar till. Det absolut mest fängslande i serien är relationen mellan Nick och hans pappa Burton Fallin. Nick bär på otroligt mycket ilska gentemot sin far, som i sin tur verkligen försöker få bättre kontakt med sin son men det blir väldigt ofta fel och dumt och klumpigt. Det finns så mycket smärta, så mycket som är osagt, så mycket osäkerhet och så mycket öppna sår att det nästan gör ont i mig. Jag vill kliva in i serien och medla mellan de båda, hjälpa dem att hitta tillbaka till varandra och få en riktigt bra far-son-relation. Detta gör hela serien för mig.

De skådespelarna som har huvudrollerna och de största birollerna är duktiga, särskilt gillar jag Dabney Coleman som spelar Burton Fallin. Oerhört bra skådespeleri, han är helt given i rollen. Simon Baker är en av mina favoritskådisar, och han är också mycket trovärdig i sin roll. Jag gillar aldrig Alan Rosenbergs rollfigur – han spelar Nick Fallins chef på Legal Services. Jag vet inte varför, men jag stör mig på honom genom hela serien. Detta beror dock inte på skådisen, jag tror att det är meningen att man ska störa sig lite på honom. Eller, jag hoppas att det är meningen.

I första säsongen är soundtracket helt otroligt dåligt, då man lagt in när domaren läser upp Nick Fallins samhällstjänstdom. Helt sjukt b. Till säsong två har de dock ändrat till låten The empire in my mind med The Wallflowers vilket är väldigt mycket bättre.

The Guardian har en sida på IMDB som du kan hitta här, och en wikipedia-sida som du hittar här. Jag hittar inte DVD-boxarna i någon svensk nätbutik, däremot finns det gott om dem på ebay.com.

Någon som sett The Guardian som vill delge sina åsikter om serien? I am all ears (eller eyes, för att vara exakt).

Välkommen!

Välkommen till min nya blogg! Denna skall uteslutande handla om ett av mina största intressen i livet, nämligen TV-serier. Mitt bloggnamn kommer såklart från en av de bästa TV-serier jag har sett; Dallas! Jag kommer skriva om serier jag tycker är bra, serier jag tycker är dåliga, jag kommer recensera, analysera och diskutera. Jag hoppas att ni kommer vilja vara med och delta i dessa diskussioner samt komma med egna åsikter och tips om bra serier.